Behovsfiskare fångar behov
Ibland dyker det upp ord som får mig att reagera på ett
särskilt sätt. Oftast är det positivt, så också denna gång.
Som förtroendevald har jag förmånen att befinna mig i olika sammanhang,
där jag får möta människor och organisationer. Det som oftast är den minsta
gemensamma nämnaren i dessa möten är att jag blir uppmärksammad på något eller
några behov som dessa möten vill förmedla.
Behoven som uttrycks kan vara individuella eller för en
grupp människor. Jag möter ofta organisationer som företräder personer med
funktionsnedsättning och här får jag ta del av många sorters behov som behöver
tillfredsställas. Utifrån dessa samtal har jag under åren fått lära mig mycket,
vilket jag passar på att tacka för.
Under ett av dessa samtal dök det upp ett ord som fångade
min uppmärksamhet och som jag har funderat vidare på. Det är ett ord som manar
till både eftertanke och aktivitet. Ordet som jag inte kan släppa är ”behovsfångst”.
Jag vill gärna arbeta upp förmågan att fånga behoven som jag möter i min vardag
som förtroendevald.
Tillsammans med andra som ser behov vill jag gärna bli en
bättre behovsfiskare. I min roll som politiker på olika nivåer och i olika
sammanhang så vill jag vara en behovsfiskare som tar med mig en stor
behovsfångst efter varje tillfälle.
Vilken förmån att få vara förtroendevald som har möjlighet
att vistas ute i samhället och via kontakter på olika sätt få ta del av de
behov som finns. Det är en ännu större ynnest att få vara med och möta dessa
behov genom politiskt hantverksarbete. Kontakter, visioner, förhandlingar,
studier, debatter, samarbeten och andra verktyg vi har som politiker ska vi
använda för att förvalta behovsfångsten på allra bästa sätt.
Frågan är om jag inte vid nästa tillfälle som ges ska
titulera mig som "behovsfiskare"? Det borde vara det finaste en
politiker kan säga om sig själv.
(Stavningsverktyget i Office kände inte igen orden behovsfångst och behovsfiskare. Är jag en förnyare?)
Kommentarer
Skicka en kommentar