Inlägg

Fyrverkerier - i tid och otid!

Nu har vi gått in i det nya året och nya år brukar firas med fyrverkerier. Detta är både trevligt och festligt och ska så vara även i framtiden. I Upplands Väsby har kommunen bestämt att fyrverkerier får skjutas upp mellan kl 23 på nyårsafton och kl 01 på nyårsdagen. Dessa tider kan nog de allra flesta enas om är helt OK. Det är få som vill förbjuda fyrverkerier helt och hållet. Det gäller två timmar runt nyårsskiftet. Vad som är problematiskt är dock att tider och datum inte hålls, till stor oro för många. Inte minst gäller detta djurägare.  Vad kan vi då göra? Att polisen ska leta upp personer som skjuter skott lite varstans i kommunen är nog en utopi att det ska ge något resultat. Det är ju polisen som ska se till så att ordningsföreskrifterna efterlevs.  Tack vare en väsbybo som hörde av sig till kommunen via mail fick jag den rätta puffen att skriva en motion till fullmäktige. Tillsammans med Kristina Klempt, också hon ledamot i fullmäktige, vill vi att kommunen ska själv anordna

Implementering av Barnkonventionen

  En medborgare  har lämnat ett medborgarförslag om att implementera  Barnkonventionen in i kommunens verksamhet. Det var meningen att jag skulle ha ett anförande i kommunfullmäktige i oktober som blev inställt. Även det ordinarie fullmäktige i november blev inställt så när det var dags för det extrainkallade fullmäktige den 28 november kändes det väldigt tidsmässigt stressigt att hålla anförandet, så jag lovade att slägga ut det på bloggen. Varsågod! Jag vill tacka förslagsställaren för att du på detta sätt lyfter barns rättigheter och också föreslår hur kommunen kan göra det bättre för barn, främst här i kommunen, men kanske också i förlängningen barn i Sverige och globalt. Den 1 januari 2020 inkorporerades FNs Barnkonvention in i den svenska lagstiftningen, genom en särskild lag. Sverige har dock sedan länge ratificerat samma konvention. Det nya är att de olika artiklarna i Barnkonventionen kan åberopas direkt och ska tillämpas av myndigheter och domstolar. Vad krävs för att k

Folkbildning & Demokrati

 Jag är relativt nyinvald ledamot i NBVs förbundsstyrelse och har fått anledning att fundera på detta med folkbildning, och folkbildningen i kombination med demokrati. Nedan följer några funderingar och iakttagelser. Inom folkbildningen pratar vi gärna om att folkbildningen stärker och utvecklar demokratin. Det är fina ord, och vi alla inblandade i folkbildningen hoppas att detta ska vara det som gäller. Att studieförbunden och andra aktörer inom folkbildningen ska jobba med demokratifrågorna är viktigt och har hängt med i cirka 25 år i samband med statens bidrag till folkbildningen. Att arbeta med och för demokrati är viktigt och kommer så att vara även i framtiden. Folkbildning ses ofta som det som sker i ett studieförbund eller hos en folkhögskola, men begreppet har en mycket större och vidare innebörd. Folkbildning har i allmänhet andra drivkrafter, istället för att erbjuda utbildning. Dessa drivkrafter kan vara att lära sig för sin egen skull och att utvecklas som människa t

Ska vi knacka dörr, eller inte?

 Efter en valrörelse som innehöll det mesta en den ska innehålla så har jag nu haft en knapp vecka på mig att hitta den vardag som jag känner igen sedan tiden innan valarbetet satte igång på allvar. Detta skedde för ca 18 månader sedan med politikutveckling och arbete i partigruppen. Ett mycket positivt arbete som engagerade många. Under denna tid har också ett nomineringsarbete skett och jag är som gruppledare mycket stolt över den valsedel vi fick till slut. Sommaren kom och den korta resa till Hudiksvall ( för att beställa pass) och två nätter i Sundsvall blev de korta dagar som jag och min man fick som gemensam semesterresa. Vi gjorde det till den trevliga resa det blev med besök hos goda vänner och en ny kvasisläktbekantskap. Sommaren innehöll också två veckors hundvakter. Jag saknar den härliga hund vi hade till låns under två varma och härliga veckor. Vi var ute mycket och vi snittade 10 kilometer per dag. Kom och hjälp mig med det igen, Dusty! Det är alldeles för få förun

Föräldrautbildning som friskvård

 Pappas, mammas eller någon eller några andra vuxnas betydelse för ett barns hälsa och utveckling kan inte överskattas. Att vara förälder innebär mycket glädje, men många upplever också att det ställs stora krav på dem i föräldrarollen och uttrycker ett behov av stöd. Om föräldrar ges förutsättningar att vara och göra mer för sina barn ger det en positiv utveckling av barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Det är av otroligt stort värde för oss alla.   Som kristdemokrat ligger familjefrågorna nära. Förutom att ge familjerna valfrihet gällande barnomsorg och skola tycker vi att det är viktigt att även se till föräldrarna eller de vuxna som finns i barnens närhet får möjlighet att växa i sin roll som vuxna förebilder.   Sedan många år har föräldrastödet blivit en viktig del av kommunens ordinarie samverkande hälsofrämjande arbete. Detta gläder mig! Med en kristdemokrats envisa kamp för familjen kommer jag att göra vad jag kan för att det så ska förbli och även utvecklas. Jag

Vi måste våga se problematiken med sexuella trakasserier på våra skolor!

  Mycket visar på att sexuella trakasserier orsakar större psykiska besvär hos flickor än hos pojkar samtidigt kan vi se att den psykiska hälsan hos tjejer försämras. Denna fråga måste tas på större allvar. Sexuella trakasserier och dess påverkan på flickors hälsa måste uppmärksammas mer och det krävs tydliga handlingsplaner för hur problemet dels skall motverkas men också hur det skall hanteras.   En stötesten är att sexuella trakasserier inte ingår i den svenska definitionen av mobbning och på det sättet görs denna typ av kränkning mer osynlig. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill därför att sexuella trakasserier ingår i definitionen av mobbning och att skolor i sina likabehandlingsplaner tar upp hur sexuella trakasserier skall motarbetas samt hur man skall hantera situationer där sexuella trakasserier förekommit. Problematiken med sexuella trakasserier bland unga har allt för länge kommit i skymundan, men nu måste en förändring ske. Ansvaret ligger inte bara på skolan, utan på

Larm även för döva

Kristdemokraterna i Upplands Väsby har under många år, både i majoritet och i opposition, arbetat för att kommunen ska bli ett tillgängligt samhälle för alla. Vi har deltagit i arbetat med att skriva två handikappolitiska planer, engagerat oss i föreningar som organiserar personer med någon typ av funktionsnedsättning och på andra sätt bidragit till att Väsby gjort steg framåt i vad vi tycker rätt riktning. Vi vet att för en döv eller gravt hörselskadad person kan en brand få en dödlig utgång bara för att man inte har någon möjlighet att höra brandlarm och varningsrop. Ett normalt brandlarm med en summer är ingen hjälp för en döv eller hörselskadad person. Idag finns det dock larmsystem som är både taktila (vibrator) eller optiska (blinkande). Med dessa hjälpmedel kan dessa personer uppmärksammas på att det brinner i närheten. Vi vill att denna fråga ska tas på allvar och att det vidtas åtgärder för att även denna tillgänglighetsfråga löses och att larm installeras där det behövs.