Folkbildning & Demokrati

 Jag är relativt nyinvald ledamot i NBVs förbundsstyrelse och har fått anledning att fundera på detta med folkbildning, och folkbildningen i kombination med demokrati. Nedan följer några funderingar och iakttagelser.

Inom folkbildningen pratar vi gärna om att folkbildningen stärker och utvecklar demokratin. Det är fina ord, och vi alla inblandade i folkbildningen hoppas att detta ska vara det som gäller.

Att studieförbunden och andra aktörer inom folkbildningen ska jobba med demokratifrågorna är viktigt och har hängt med i cirka 25 år i samband med statens bidrag till folkbildningen. Att arbeta med och för demokrati är viktigt och kommer så att vara även i framtiden.

Folkbildning ses ofta som det som sker i ett studieförbund eller hos en folkhögskola, men begreppet har en mycket större och vidare innebörd. Folkbildning har i allmänhet andra drivkrafter, istället för att erbjuda utbildning. Dessa drivkrafter kan vara att lära sig för sin egen skull och att utvecklas som människa tillsammans med andra. Folkbildning är mer att lägga fokus på ordet ”bildning” istället för utbildning. Ord som insikt, reflektion och sammanhang återkommer gärna i samband med beskrivning av folkbildning.

Ellen Key formulerade det på detta sätt ”bildning är det som finns kvar när vi glömt vad vi lärt oss”. En mycket träffande beskrivning av vad bildning är. Den som tror att man kan bli färdigbildad på en kurs inser nog inte vad det man har gett sig in på. Bildning är något som också måste uppstå i möten med andra. Det är inget man kan studera sig till på egen hand.

Hur är då kopplingen till demokrati?

En studiecirkel är i sig en demokrativerkstad där gruppen måste lära sig att argumentera, förhandla, kompromissa och fatta gemensamma beslut. Ytterligare exempel är att bildande samtal har en annan karaktär än diskussioner, konversationer och småprat. Meningen är inte att få igenom sina egna ståndpunkter utan istället genom samtal komma fram till en gemensam ståndpunkt. I sann samförståndsanda. Att kunna samtala är en demokratisk handling, där det naturligtvis är så att man ska kunna få uttrycka sig själv, men också att lyssna och försöka förstå övriga i gruppen. Det är viktigt att inom folkbildningen inte samlas i ”åsiktskorridoren” utan att kunna samtala med alla och få kunskap den vägen. En studiecirkels mål och mening är att ge utrymme för reflektioner och avvägningar, vilket ska känneteckna ett demokratiskt samhälle där man värdesätter aktiva deltagare och medborgare.

Studieförbunden är en viktigt del av civilsamhället, dvs den sektor i samhället där människor engagerar sig, vid sidan av staten, näringslivet och hushållen. Få förnekar civilsamhällets betydelse för demokratin. Kopplingen mellan studieförbund, folkhögskolor och civilsamhället är uppenbar. Tillsammans har studieförbunden över 300 medlemsorganisationer.

Inför framtiden är det högaktuellt att folkbildningen funderar på hur de ska kunna fortsätta att ge kraft till den demokratiska utvecklingen.